toxic girl

Dags igen. För att skriva, för att tänka.
För allting, för ingenting.
Vad är poängen, egentligen?

Tanken har slagit mig, alldeles för ofta-
Måste det vara dåligt, trotsallt?

Varför vill man alltid ha det man inte kan få?
Och få det man inte vill ha.

Och så faller man tillbaka. Eller jag i alla fall.
Ruta ett, ruta två, tre och fyra.

Bakåt i tiden, hopp hopp, skutt skutt.

Saknar det gamla, lite av det. Önskar jag gjort annorlunda.
Men man ska inte ångra nånting, då får man ångest.
Men, varför ska man ändå bara falla tillbaka hela tiden?
Och är det sant att ett ex alltid bara är ett ex?

Och vad är ett ex? En person man varit tillsammans med?
Eller en gammal vän, gammal sexpartner? Var fan går gränsen?

Och ärligt talat, inte för att vara sådan, men bortsett från sex och kärlek,
vad är egentligen skillnaden på en pojk-/flickvän och en riktigt bra kompis?

Hmm.. Mycket tankar nu när det är sent och mörkt. Brukar bli så.
Eller brukade för att göra saker rätt.

Usch vad livet har gått fort. Fortsätter det alltid så?
Blir det aldrig någon liten paus där man känner att man har tid till att njuta?
För nu finns det ingen tid. Nu finns det ingenting-.-

Vem läser, egentligen? Vem som helst har möjlighet till det, men hur många tar den?
Och varför tar vissa den och inte andra?
Konstigt det dära, hur människor beter sig.

Hur människor förändras beroende på vem man pratar med.
Vem man träffar.
Är det bara jag, eller märker alla det?
Och framförallt! Gör man det själv?

Ibland vill jag hoppa ut ur min kropp och iakta mig själv. Intressant.
Och lärorikt! Tänk vad många hade fått bättre självinsikt då!

Åh, varför är det inte såååå?

---

Dedicated to Johanna, my bedmate.