NY BLOGG

Nu kör vi ny blogg! Ni hittar den HÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄR!!!
Hoppas ni hänger med & att vi ses där =)

I try to run, but I don't ever wanna leave.

Den jävla ångesten man kan ha... Över saker man gjorde. Eller saker man inte gjorde.
Men många saker får man en andra chans att göra. Inget kan bli ogjort.
Hellre ökänd än okänd.
Fast jag vet inte om jag är en person som faktiskt klarar av att leva så.
Vill mycket, men ingen ska få veta. Bara de närmsta, bara dom jag umgås med.
Fast visst, who cares? Inte för att det handlar om det, utan snarare att JAG bryr mig.
Och det är väl något, eller? Det handlar om vad folk säger. Saker som inte är sant.
Folk kommer alltid ljuga och snacka skit om en. Vad man än gör.
Fastän man blivit bättre.
Synd att det tog 20 år av ens liv innan man kom på det!
Love the way you all lie.

Better than the last one.

Relationer kan vara något av det svåraste som finns. Inte bara för att man måste kompromissa och offra, ibland lite för mycket, av sig själv. Men det svåraste av allt med relationer, är att det inte borde svårt. Det borde vara lätt. Någon älskar dig. Du älskar någon. Ändå tar mer än hälften av alla giftemål slut. Du gör antagligen slut oftare än du gifter dig. Kärleken försvinner. Det viktigaste av allt är att alltid stå på sig och inte offra det bästa med sig själv. Därför då går man till slut sönder helt och hållet. Jag är långt ifrån den bästa eller ens i toppen, men man måste vilja. Vilja lära sig, utvecklas, hjälpa någon annan, berätta jobbiga saker för någon, låta sig bli hjälpt. Och fastän ett förhållande tar slut, fastän man fortfarande älskar någon så är inte allt dåligt med det. Du har förhoppningsvis blivit en ny människa, en bättre människa. Du mår tillslut bättre. Och efter det jobbiga, tänker man inte på den personen varje dag. Sen träffar man någon ny. Flirtar, har sex, kanske till och med blir tillsammans med någon annan. Men det är nog bättre att se ett förhållande som en fas i ens liv. Att du träffar någon för att den personen ska göra dig lite bättre. På något sätt. Och sen går du vidare, utvecklas. Träffar någon ännu bättre/snyggare/rikare. Vad man nu är ute efter. Testa bara något nytt. Ligg med olika människor. Ligg inte alls på ett år. Sup dig full och ta droger, eller var nykter ett halv år. Inget av det är lätt, men gör det som får dig till en bättre människa. That's all.

I KNOW I LOST YOU.

Jag har förlorat dig. Jag har valt att förlora dig. Men bara för jag har förlorat mig själv. Jag är vilse och bortom det mesta. Jag kan inte hjälpa dig. Och du kan inte hjälpa mig. Vi är förlorade och vi måste bli av med allt det andra för att kunna fixa oss själva. Fix me. Jag är inte här just nu.

-

All those lies were truth
And all that was false was fact

LIKE I LOVE YOU NOW.

Det sägs att man ska umgås med folk som får en att må bra.
Folk som bidrar med någonting; tankar, inspiration, pengar, kärlek, folk som puschar en... Ja, you get the point. Men problemet är egentligen inte att inte veta om det. Problemet är att oftast kommer man på det när man redan älskar eller tycker om någon. Det är då det svåra spelar roll. Men det pratar man ju inte, det blir för jobbigt. Eller nått. Jag är så jävla trött på många människor i mitt liv. Och det märks. Folk försvinner, glider ifrån mig. Och jag glider ifrån dom minst lika snabbt. Och egentligen är det helt okej för mig.

Ett glas rött. Eller två. Så länge det snurrar lite extra i huvudet och det får mig att bli varm i huvudet. Få tankarna att flyta ihop. Kanske tänka på bättre tider. Saker jag saknar, saker jag ser framemot. Hoppas bara allt blir lite lättare, lite bättre. Jävligt snart.

A THOUGHT.

Alltså.
Det känns som om man ska göra så jävla mycket för andra.
Och nästan ingenting för sig själv. Jättekonsigt.

HÄLSODRYCK.

Umgås med folk som får dig att må bra.
Bjud på dig själv.
Skämta lagom mycket om allt.
Var givmild, men bli inte utnyttjad.
Var snäll, men fjäska inte.

Rätt sjukt ändå, det där första.. Om en vän mår dåligt av en anledning, ska jag sluta umgås med henne då?
Om jag har komplex över mina ögon, ska jag ändå dra skämt över det? För ANDRAS skull? För inte fan kommer JAG må bra av det.
Och vem fan utnyttjar någon givmild?
Varför inte fjäska för att nå dit man vill? Kämpa.  Blod svett och tårar. Eller?

SOMEONE PLEASE CALL 911.

I call the frontseat, gotta be first..


SAD WOMAN.

Igår och idag har jag kännt mig.... nere. Ni vet dagar då allting känns grått. Jag går omkring i min bubbla, för om den skulle spricka, skulle jag spricka. Så känns det ungefär. Fast det sjuka är att jag har kännt mig väldigt känslokall. Inte glad, inte ledsen, inte arg, inte hatisk, inte älskvärd. Det är så jäkla otypiskt mig vilket gör att det är ännu jobbigare. När jag är med underbara människor kan jag ändå inte känna mig glad. Det är så jävla hemskt om jag får säga det själv. Och ikväll har jag varit själv i flera timmar och för en gångs skull kändes det okej. Det kändes bra. Jag vet att jag är en person som behöver lite rutiner. Gå inte upp vid 11 varje dag, äta mycket grönsaker.. Har haft jättemycket näringsbrist också. Äter så sjukt kass mat och massa chips. All the time! Men denna veckan har jag varit duktig också för jag har ätit supermycket sallad! Ser verkligen skillnad runt mina ögon. Så nästan sjuk ut förra veckan. Men nu är det bättre:)
Ska lägga mig nu, sätta klockan på nio, gå upp senast tio, och börja dagen med någonting kul:) Vill inte deppa fler dagar nu!!

YEAH, YOU ARE.

Prepare myself for another life
Forgive myself for the many times
I was cruel to something helpless and weak

But here it comes, that heavy love
I'm never going to move it alone
Here it comes, that heavy love

YOU ARE MY FIRE.

Det finns så jävla mycket just nu. Som händer, som finns.
Jag har så jävla  mycket tankar och grejer i huvudet som går fram och tillbaka, upp och ner. Vet inte hur jag ska hantera 99% av sakerna... Vet inte om det blir bättre att prata om det eller tänka på det. Men jag gör det ändå. Hoppas så in i helvete att det ska bli bra. Bättre. Vissa grejer måste man lära sig att leva med.
Vissa grejer går inte att ändra.
Det är nog det som skrämmer mig mest. Att inte kunna ändra det.

Jag är så ledsen.
Så glad.
Så arg.
Irriterad.
Lugn
Trött
Pigg
Orolig
Ångestfylld
Osäker
Easy.

ONE TWO ONE.

Jag hatar grejen med ifall ett glas är halvtomt eller halvfullt. Som om man skulle vara pessimistisk ifall det var halvtomt? Handlar det inte snarare om vad som är I glaset? En drink? - halvtomt! Något svin ute? - nästan för fullt!
U get my point?
Fan alltså. Haha. Människor är så jävla korkade ibland. Men det är ju inget man pratar om.

CUTENESS.


BIG BROTHER - NEJ TACK.

Vandrade hem till Olivia. Film och så tänkte jag. Men nej. Big Brother på TV och BB-slaven Olivia måste ju titta på det! Så här sitter vi, en glad Olle och en ledsen Sanna...
Big Brother är verkligen det TV programmet jag vet som ger mig minst. Tycker inte ens det är roligt. Hatar det nästan och blir sur bara av att se Gry stå och snacka med folket i huset - SOM OM HON KÄNNER DOM.
Fan alltså. Hate it!!!

ALL BECAUSE OF YOU.

Varför är det alltid skönare att duscha hemma?
Eller ja, renhetskänslan är SÅ mycket större.
Ifall jag är borta, typ semester, och duschar känner jag mig aldrig 100% ren.
Fastän jag har samma schampoo och grejer.
Psykiskt.

SAKNAR ALLT, SAKNAR INGET.

Ibland vill jag åka tillbaka i tiden. Stanna upp och njuta mer av grejer. Men ibland kan jag inte bärga mig till livet verkligen ska dra igång. Jag tror att en av mina stora negativa egenskaper är att jag har sjukt svårt av att leva i nuet, njuta av det jag har nu. Måste alltid ha grejer att se framemot. Saker som får mig att kämpa mot ett "mål", vare sig det är en snyggare kropp, en lägenhet, en flytt eller bara morgondagens middag, så måste jag typ ha mål.
Undrar varför.

SAKNAR ALLT, SAKNAR INGET.

Ibland vill jag åka tillbaka i tiden. Stanna upp och njuta mer av grejer. Men ibland kan jag inte bärga mig till livet verkligen ska dra igång. Jag tror att en av mina stora negativa egenskaper är att jag har sjukt svårt av att leva i nuet, njuta av det jag har nu. Måste alltid ha grejer att se framemot. Saker som får mig att kämpa mot ett "mål", vare sig det är en snyggare kropp, en lägenhet, en flytt eller bara morgondagens middag, så måste jag typ ha mål.
Undrar varför.

TOI ET MOI.

Kanske är det helt jävla fel.
Kanske begår jag mitt livs största misstag.
Kanske kommer jag ångra det imorgon. Om ett år.
Kanske blir allt skit i slutändan.
Kanske är det helt jävla rätt.

WHEN I THINK ABOUT ALL THIS TIME.

Okej. Det är officiellt natt (klockan är ju faktiskt över tolv) vilket ger mig fullständig rätt till att inleda med "Okej, nattliga funderingar...." eller "Nattlig tanke 1..... 2......"osv. (Nu inledda jag inte så, eftersom jag är en person som gärna förklarar mig innan jag gör något, utifall att liksom).

But here I am.
Fan. Tiden går så in i helvete fort. Har haft sjukt mycket tankar som fladdrat runt i hjärnan på mig. Fått för mig att det skulle underlätta om jag skrev ner grejer, pen & paper, och organisera grejer. Och ja, det hjälper. Jag tänker inte lika oroligt längre. Men å andra sidan får jag inte direkt mer grejer gjorda. Det gäller ju som sagt att ta tag i det.
Hur vet man att någonting är rätt när det kan känns rätt så fel och göra så jävla ont?

Tidigare inlägg
RSS 2.0