Är det svårt med förhållanden eller krånglar vi till det?
Som jag skrivit mycket om på sistonde; killar och tjejer.
Förhållanden eller inte. Ingen vet för ingen tar tag i det.
Man väntar på att den andra partnern ska göra det.
Intalar sig själv om och om igen att det är lättare så.
Fast inom sig vet alla att det inte stämmer.
Är det svårt med förhållanden eller krånglar vi till det?
Jag menar, visst, allting har sin upp-och nedgång.
Men då skulle man ju kunna säga så om allt. Och det vill jag
absolut inte göra nu.
Jag menar, så ofta man hör (framförallt) tjejer som nästan
klagar på sin kille för han inte förstår henne, han hjälper aldrig
till att diska osv osv osv...
Killar gnäller för tjejerna är klängiga.
You get the point.
Varför gör vi så mot varandra? Varför accepterar vi inte att vi
faktiskt är olika, gillar olika saker och tänker på olika sätt?
JAG VET ATT ALLA ÄR OLIKA.
Det finns killar som beter sig om tjejer och tvärtom.
Men i ett förhållande ska man väll trots allt känna varandra
så pass bra att man vet hur personen reagerar när man gör
på ett visst sätt?
Vill vi har det komplicerat? För det är ju oftast det, och det
är oftast vi själv som satt oss i en svår förhållande-situation.
Och om det är så, att vi krånglar till det. Vad ska man göra då?
Kan man ens ändra det, eller sker det helt automatiskt?
