LOVE TAKES HOSTAGES, GIVES THEM PAIN.
Två personer, ett förhållande. Man ska kompromissa, lära sig att leva med en annan människa. Acceptera någon annans brister & någonannans vanor. För alla har olika rutiner och så träffar man någon och hela ens värld skakas om litegrann.
Men om man verkligen älskar någon, är det lättare då? Är det lättare att ge upp saker för en person vi älskar eller offrar vi allt för att få älska mer? Fastän det är jävligt kortvarigt och vi inte vet vart vi är på väg så fortsätter vi offra små bitar av oss själva.
Kan vi lära oss att älska en människa eller måste vi lära oss att ta vissa människor för vad dom är? Till exempel; man är i ett nytt förhållande. Någon säger 'jag älskar dig' men man älskar inte personen tillbaka. Fine, man älskar inte någon efter en natt, men get my point.
Om man är i ett förhållande och man vet att personen gör vad som helst för en och verkligen älskar en - fastän man själv inte känner detsamma - kan vi då lära oss att älska tillbaka? Är det värt det? Hur länge ska man vänta på att bli kär? Eller vet man bara när det är rätt?
För känslan av 'detta är rätt' är samtidigt sjukt olika för vissa människor. Man säger inte jag älskar dig efter två dater och man blir inte kär i ett one night stand. Grundprinciper egentligen, svårt för vissa att förstå bara.
Borde vi älskar mer eller fokusera mer på dom vi verkligen älskar?
Men om man verkligen älskar någon, är det lättare då? Är det lättare att ge upp saker för en person vi älskar eller offrar vi allt för att få älska mer? Fastän det är jävligt kortvarigt och vi inte vet vart vi är på väg så fortsätter vi offra små bitar av oss själva.
Kan vi lära oss att älska en människa eller måste vi lära oss att ta vissa människor för vad dom är? Till exempel; man är i ett nytt förhållande. Någon säger 'jag älskar dig' men man älskar inte personen tillbaka. Fine, man älskar inte någon efter en natt, men get my point.
Om man är i ett förhållande och man vet att personen gör vad som helst för en och verkligen älskar en - fastän man själv inte känner detsamma - kan vi då lära oss att älska tillbaka? Är det värt det? Hur länge ska man vänta på att bli kär? Eller vet man bara när det är rätt?
För känslan av 'detta är rätt' är samtidigt sjukt olika för vissa människor. Man säger inte jag älskar dig efter två dater och man blir inte kär i ett one night stand. Grundprinciper egentligen, svårt för vissa att förstå bara.
Borde vi älskar mer eller fokusera mer på dom vi verkligen älskar?
Kommentarer
Trackback
