ONE IS THE LONELIEST NUMBER.
SOMETIMES
WE DON'T LEARN
FROM OUR
MISSTAKES.
Jag hatar kärleksfilmer. Eller, jag hatar det som händer i filmerna. Alla kyssar i regnet, alla killar som friar utanför tjejens fönster, saker som bara inte händer i verkligheten. Kanske är jag oromantisk och alldeles för realistisk, men ärligt talat, när var senaste gången en främling kom fram till er på stan och sa "Du är den vackraste kvinnan jag någonsin sett" eller något annat smörigt?
Och så undrar jag, vill vi verkligen att alla ska vara sjukt romantiska? Vill vi ha blommor varje dag, eller räcker det kanske med en gång om året? Varför handlar romantiken alltid om två personer och aldrig om en ensam, lycklig, människa? Måste vi ha en partner för att vara romantiska och lyckliga? Är talet 2 lyckotalet?
För varje gång någon är på bio ensam eller äter middag på en restaurang ensam så har vi fördommar om personen. Antingen att hans/hennes date dissade henne, eller att hon/han är olycklig, ensam och kanske till och med alkholist. När blev det okej att dömma ensamma människor? Och handlar det om hat mot ensamma, eller är vi bara avundsjuka för dem vågar göra saker vi själva aldrig hade gjort?
WE DON'T LEARN
FROM OUR
MISSTAKES.
Jag hatar kärleksfilmer. Eller, jag hatar det som händer i filmerna. Alla kyssar i regnet, alla killar som friar utanför tjejens fönster, saker som bara inte händer i verkligheten. Kanske är jag oromantisk och alldeles för realistisk, men ärligt talat, när var senaste gången en främling kom fram till er på stan och sa "Du är den vackraste kvinnan jag någonsin sett" eller något annat smörigt?
Och så undrar jag, vill vi verkligen att alla ska vara sjukt romantiska? Vill vi ha blommor varje dag, eller räcker det kanske med en gång om året? Varför handlar romantiken alltid om två personer och aldrig om en ensam, lycklig, människa? Måste vi ha en partner för att vara romantiska och lyckliga? Är talet 2 lyckotalet?
För varje gång någon är på bio ensam eller äter middag på en restaurang ensam så har vi fördommar om personen. Antingen att hans/hennes date dissade henne, eller att hon/han är olycklig, ensam och kanske till och med alkholist. När blev det okej att dömma ensamma människor? Och handlar det om hat mot ensamma, eller är vi bara avundsjuka för dem vågar göra saker vi själva aldrig hade gjort?
Kommentarer
Trackback
