toxic girl

Ni vet, det är så många som bloggar, har bilddagbok
och till och med lunar! Ja, i vilket fall... Vad är poängen?

Ärligt talat, jag bloggar för att få skriva av mig. Öva mig
på att skriva och kunna uttrycka känslor, tankar och funderingar
- svart på vitt.
Jag tror att många söker en sorts "bekräftelse".

Typ alla måste skriva att man är söt ifall man lägger upp en
bild på sig själv. Och när dem då inte gör det? När man lägger
upp bilder på sig själv, utan respons. Betyder det att man
"misslyckats"?

Sen har vi den "gruppen" människor som skriver om allt -
ALLT! - på tillexepel Facebook! Jag läste nyss två människors
konversation som på allvar hade en skitseriös diskussion på
wallen; den ena hade gjort slut med sin pojkvän och berättade
för hennes kompis hur jävla ledsen hon var och hur dåligt
hon mådde. Hur mycket hon drack nu, för hon var så ledsen.

Ärligt talat: Vem fan gör sånnt??!
Skulle vilja skriva att jag är chokad, men tyvärr är jag inte det.
Många har nog varit där och många tänker nog att det är en
"fjortis period". Men betyder det att det är okej? "Hej jag är knarkare
- alltså är det okej att jag knarkar".

Det funkar inte i längden.
Ni hör nog själva hur jävligt det låter.
 
Det värsta av allt, är nog att denna "gruppen" av människor
FÅR den jävla "bekräftelsen"!!! Klart, man får skriva exakt vad
man vill var man vill. Men trots allt: Varför? Och visst, "dem"
får ännu mer uppmärksamhet nu, eftersom jag till och med
lägger ner energi på att skiva massor om "dem"!
Absolut, det är jag jävligt medveten om. Men det fungerar även
som en tankeställare. För mig och kanske för andra.
Jag tänker också: Om alla skriver att dem älskar en, på exempelvis
bilddagboken, förlorar inte det "uttrycket" lite av sin bettydelse då?

Haha, fan vad långt det blev! Men eftersom ni ändå har läst
det kan ni ju slänga iväg en kommentar om vad ni tycker!
Skulle verkligen behöva den sortens uppmärksamhet! (':


"he - he - he"