Sometimes they come back

Som om det skulle kännas bättre då.!

Är glad för att jag träffade Olivia och Fridah.
Men nu är jag mest ledsen igen :( förlåt?


Och dem man vill prata med vill inte prata eller ens lyssna.
Och jag vill inte tvinga folk till sånnt. Tror inte på det.
Vill egentligen bara träffa två olika personer nu.
Den ena är i Malmö, den andra jobbar... Härligt va?
Haha, känns så jävla patetiskt. Som om jag inte skulle kunna
ta tag i saker själv.
Kanske behöver alla en prins som räddar oss ibland?


Jag vet inte längre.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0