FOR BLUE SKIES.

Jag bryr mig faktikst inte om ingen förstå för att dom "inte varit i samma situation tidigare". Det har inte jag heller alltid, men man kan försöka sätta sig in. Försöka förstå. Ibland lyckas man och kan vara en stor hjälp. Ibland får man ljuga. För att hjälpa någon. Och ibland, men bara ibland, får man säga "jag vet inte hur det känns". Det är också okej. Men bara ibland.

Jag hatar att förklara någonting för människor som inte vill lyssna. Jag hatar att det har gått ett år sen vi pratade, men att du ändå intalar mig att jag betyder mycket för dig. Jag hatar att ingen ens vill förstå. Jag hatar allt just nu. Hoppas fan det blir bättre imorgon, mamma fyller år <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0