I LOST IT ALL TO YOU.

Varför anstränger man sig så jävla mycket, till ingen nytta?
Varför vill man "passa in" i ramarna, när man kan sticka ut hur mycket man vill?
Varför fortsätter man med sitt idiotiska beteende, istället för att ändra sig?
Varför tror man att människor kan förändras, när man fått alltför många bevis på att dem inte gör det?
Varför ändrar man hellre andra än sig själv?

Och hur många gånger kommer jag intala mig att "det är lugnt" när jag egentligen vet att det inte alls är det?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0