FIRST TIME IS A CHARM.

Det finns en första gång för allt.
Första gången man träffar en ny människa, första gången man blir full,
kär, bakis och hög. Oftast är det första gången vi kommer ihåg mest.
Något som sker inom oss som får oss att minnas - föralltid.

Men kommer man alltid känna likadant som första gången?
Kommer fyllan aldrig se ut som den första?
Eller upplever vi detsamma, om och om igen?
Vissa grejer kommer man ihåg bättre, andra kommer man inte ihåg alls.
Vad blir vad? Vem bestämmer det?

Och om kärleke;, om du varit kär en gång och det var bra -
kommer det någonsin kännas lika bra igen?
Eller är det bara bra så länge det inte tar slut?

Kan man någongång veta redan innan om saker är bra eller dåliga för en själv?
Eller är det kanske så, att vi måste bestämma oss redan innan:
För eller Emot
Bra eller Dåligt
Kille eller Tjej
Homo eller Hetro
Vänster eller Höger

Hur fan ska man kunna veta allt det när man inte får lära sig ett skit av det i skolan?
Allt som har med självförtroendet vs. självkänslan att göra "förväntar" sig folk att man ska fixa själv.
Det är inga prov på sånt i skolan, det är liksom någon som förväntas komma självmant.
Men om det inte gör det då?  Om vi måste ha prov på det för att bevisa hur vi egentligen är som människor?
Kan någon skriva ett sånt prov till mig?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0