MAKE A WISH.
Ibland önskar jag att livet vore mycket lättare. Typ som när man var liten. Jag kände mig alltid så jävla fri. Inte så att jag är fastspänd nu, men det är ändå en jävla massa ansvar man ska stå ut med. Jag älskhatar det. Det är ju detta jag väntat på i snart 12 år. Samtidigt har de sista åren gått så jävla fort. Knappt så jag hänger med. Mycket som ska göras på väldigt kort tid. Mycket jag vill göra och mycket jag inte vill göra. Jag vill flytta hemmifrån, men jag vill inte bli fast. Känns som jag gjort alldeles för lite i mitt liv. Typ resa och gå på audition. Konstiga grejer som att bestiga berg, hoppa fallskärm. Men också vanliga grejer, typ ha fast jobb, egen lägenhet osv. När får man tid till det? Kommer man någonsin få tid, eller måste man ta sig tid? Vad ska jag offra för att få någonting annat när jag trivs med allt? Vad hade jag kunnat göra istället för att sitta här just nu?
Jag tycker inte om att jämföra mig med andra, men jag gör det ändå. Typ folk som har kommit långt i sina karriärer när dom är 20 år, typ folk som volonärarbetar och folk som reser runt i Asien för att hjälpa utsatta. Varför har jag aldrig gjort något sånt? Varför sitter jag här och typ väntar på bättre tider? Så fort någonting närmar sig, så fort jag vill ha något och kan få det, ångrar jag mig och skiter i det. Vad fan håller jag på med?!
Ibland vill jag ha ett vanligt liv, med familj och hus utanför stan. Ibland äcklas jag av det och vill satsa på mig och min karriär. Ibland vill jag inte ha någon karriär utan leva lite dag för dag. Backpacka i världen och jobba där jag får jobb typ. Önskar att jag visste vad jag ville göra. Jag vet inte ens vad jag vill göra om 5 år. Inte ens om ett år. Ja, jag vet att många känner såhär. Särskillt eftersom det är så jävla nära till studenten. Men jag vill i alla fall ha lite drömmar, lite mål. Fastän det bara handlar om en utbildning.
Jag vill flytta hemmifrån. Och som det ser ut nu kommer jag göra det med en vän i sommar. Men om inte? Om allt skiter sig? Vad har jag då? Vad är min plan B? Fan. Hatar att känna mig så jävla confused. Ska återgå till psykologiarbetet...
Jag tycker inte om att jämföra mig med andra, men jag gör det ändå. Typ folk som har kommit långt i sina karriärer när dom är 20 år, typ folk som volonärarbetar och folk som reser runt i Asien för att hjälpa utsatta. Varför har jag aldrig gjort något sånt? Varför sitter jag här och typ väntar på bättre tider? Så fort någonting närmar sig, så fort jag vill ha något och kan få det, ångrar jag mig och skiter i det. Vad fan håller jag på med?!
Ibland vill jag ha ett vanligt liv, med familj och hus utanför stan. Ibland äcklas jag av det och vill satsa på mig och min karriär. Ibland vill jag inte ha någon karriär utan leva lite dag för dag. Backpacka i världen och jobba där jag får jobb typ. Önskar att jag visste vad jag ville göra. Jag vet inte ens vad jag vill göra om 5 år. Inte ens om ett år. Ja, jag vet att många känner såhär. Särskillt eftersom det är så jävla nära till studenten. Men jag vill i alla fall ha lite drömmar, lite mål. Fastän det bara handlar om en utbildning.
Jag vill flytta hemmifrån. Och som det ser ut nu kommer jag göra det med en vän i sommar. Men om inte? Om allt skiter sig? Vad har jag då? Vad är min plan B? Fan. Hatar att känna mig så jävla confused. Ska återgå till psykologiarbetet...
Kommentarer
Trackback
